Kirurgisk historia (6)

Nu var det 1915

Mycket har förändrats i vårt land de senaste hundra åren. Ibland är det lätt att sätta sig in i problem eller förhållanden från början av förra seklet då människan knappast förändrats sedan dess. Vissa beskrivningar gör det dock omöjligt. Man hisnar inför tanken på ett lasarett med en läkare, en administratör och en personalstab där det totala antalet anställda (inklusive bagerska och predikant) numerärt uppgår till hälften av dagens läkarbemanning (exklusive hyrläkare). Professor emeritus Johannes Järhult har läst en årsberättelse från Eksjö Lasarett.

Unik medicinhistoria

SVESEK (Sveriges Seniora Kirurger) är numera en delförening inom Svensk Kirurgisk Förening och organiserar de pensionerade kirurger som vill behålla sina kontakter med ämnet och sina tidigare kollegor. SVESEK genomför varje kirurgvecka ett vetenskapligt program bestående av en föreläsning över ett allmänkulturellt ämne med kirurgisk anknytning samt ett symposium på temat ”i går, dag och i morgon”. 

Tarmanastomosens tekniska historia

Om vi skärskådar anastomostekniken så har vi idag tre olika möjligheter att skarva tarm. Det är med nål och tråd, staplers och olika typer av kompressionsanasto- moser. Kirurgkollegan Anders Grönberg ger en historisk exposé över tekniska hjälpmedel som använts för anastomosering av tarm allt sedan 1800-talet.

Billroth – inte bara en stor kirurg

Theodore Billroth gifte sig med kirurgin men hade musicerandet som älskarinna. Vi får här bekanta oss med ett inte helt ovanligt fenomen när en gigant inom ett specifikt område också visar sig ha utomordentligt stora talanger inom ett helt annat område. Johannes Järhult, emeritus både som professor och redaktör för Svensk Kirurgi, ger en målande beskrivning av en av kirurgins allra största förgrundsfigurer.

Kirurgi vid Akademiska sjukhuset – 300 års utveckling

David Bergqvist, professor i kärlkirurgi, Ulf Haglund, professor i kirurgi och Henry Johansson, professor emeritus i endokrinkirurgi berättar om den akademiska kirurgins utveckling vid 300-årsjubilerande Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Från blodstillandets tidiga historia till Peangen

Bårdskärare, fältskär, barberare, chirurg, laparoskopist, ja vad vi än historiskt har kallat oss så vill vi ha ett minimum av blödning vid kirurgiska ingrepp. Blodstillande fanns i förhistorisk tid långt före Peangen, och utvecklingen avstannade inte med dess införande, men få instrument har fått en så universell spridning som uppfinningen av Jules Emile Péan.