Forskningsetik (12)

Forskningsetikens nya huvudfråga

I nummer 3 av Svensk Kirurgi beskrev Henrik Thorlacius och Ulf Gunnarsson olika sätt att mäta forskning och att dessa siffror måste tolkas med försiktighet. Det är dock inte bara felaktig beräkning av impact som är problemet i den vetenskapliga förlagsindustrin. Falska tidskrifter, dubiösa bokförlag och köpta medförfattarskap är slående exempel
på att där det finns pengar, finns det alltid oseriösa aktörer. Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala Universitet, beskriver dessa mörka sidor av forskningen och föreslår åtgärder för att hantera dem.
 

USA fryser anslag till svensk forskning

Olika regler i Sverige och i USA för kontroll av mottagare av forskningsmedel gör att svenska forskare kan bli av med amerikanska anslag som går via NIH. Problemet är akut, projekt stoppas upp, men enligt vår etikrutekolumnist mal de svenska byråkratiska kvarnarna långsamt. Vem äger problemet egentligen?

Blir det några Amerikapengar?

Vid ett par tillfällen har jag tidigare tagit upp problemet med de stoppade anslagen från NIH. Grundproblemet är inkongruens i amerikansk och svensk byråkrati. Ännu har inga pengar kommit – fortfarande gäller projektstopp.

Fick du avslag på din etikansökan? Vad händer sedan?

I ännu en i raden av angelägna etikrutor kommenterar Bo Risberg här företeelsen avslag på etikansökan. Är nämnden fullständigt ute och cyklar, eller kan det faktiskt vara så att min ansökan har en del brister? Om avslag och vad som händer när man överklagar.

Inkörningsperioden är över

Bo Risberg, Göteborg, tidningens trogne etikskribent, reflekterar över de tre gångna åren sedan revisionen av de forskningsetiska nämnderna. I stort verkar det fungera såsom tänkt.