Debatt (68)

Reflektion om nivåstrukturering

I den tidvis animerade debatten om nivåstrukturering är det intressant att få synpunkter för såväl universitet, regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus. Debatten tenderar att domineras av de tidigare. Här är ett inlägg från en tidigare chef på Motala lasarett.

Slutreplik: Vi är oense på fyra punkter

Det finns många sätt att tolka siffror. När man studerar komplexa (mycket komplexa) frågor som organisationen av ett lands sjukvård kan oenighet uppstå om hur exponering (centralisering av ett ingrepp) och utfall (kvaliteten på vården för alla de patienter som drabbats av sjukdomar kopplade till detta ingrepp) ska undersökas. I denna slutreplik klargör Haglund och Troëng sina ståndpunkter.

Arbete utanför ordinarie arbetstid

I nummer 1:2016 av Svensk Kirurgi beskriver Anders Nilsson att man har 30 väntade pensionsavgångar och samtidigt 135 kirurger under utbildning. Vi utbildar alltså till ett yrke som skiljer sig väsentligt från det som de pensionsnära kollegorna utövar. Att ta vara på utbildningstillfällen är alltid viktigt och hur man ska få tillräckligt med knivtid diskuteras ständigt. I ett inlägg från KIRUB diskuteras möjligheter till träning utanför ordinarie arbetstid och hur det detta ersätts på olika håll i landet idag.

Slutreplik Kolorektalregistret

En styrka hos våra nationella kvalitetsregister är möjligheten att följa kliniska utfall över tid. Man kan diskutera hur dessa ska presenteras i en årsrapport och Per-Anders Larsson ger här en slutreplik i den diskussion som förts i Svensk Kirurgi. Vidare diskussion på twitter @SKFstyrelse välkomnas!

Replik till Troëng och Haglund Väl underbyggt att högre volymer ger bättre resultat

Professor Måns Rosén bemöter här Haglunds och Troëngs kommentarer till utredningen om högspecialiserad vård. Rosén påpekar att internationella och svenska studier entydigt visar att högre volymer skulle rädda många fler patienters liv i Sverige och att den högspecialiserade vården behöver koncentreras för patienternas bästa.

Vilse i snårskogen? Dags att ta ut kompassriktningen för länssjukhusens kirurgi

Det senaste året har det varit många inspel från olika håll som kraftigt påverkar länssjukhusens kirurgiska uppdrag såväl på kort som lång sikt. Hit räknas den nationella cancerplanen med sina standardiserade vårdförlopp, diverse nivåstruktureringsutspel, Socialstyrelsens traumautredning och senast Måns Roséns ”Utredningen om högspecialiserad vård”. I denna snårskog av vårdprocesser och utredningsförslag måste länssjukvårdens kirurgi ta ut en stadig kompasskurs mot framtiden. Specialitetsrådet i kirurgi inom Uppsala-Örebroregionen förmedlar i denna artikel sina tankar om vad som kan/bör ske de närmaste åren.

Underlaget i högspec-utredningen stöder inte slutsatserna

Utredningen om den högspecialiserade vården offentliggjordes i slutet av november 2015. Man kunde läsa i dagspressen att centralisering av alla operationer till sjukhus som gör minst 100 av varje typ av ingrepp skulle rädda 500 liv om året. Dagens Nyheter ironiserade över ”ömma kirurgtår” för att centralisering ännu inte skett. Thomas Troëng och Ulf Haglund har granskat underlaget och finner att det drastiska förslaget till omorganisation av svensk kirurgi saknar täckning i form av sakligt underlag.

Debatt: Respons från styrgruppen för kolorektalcancerregistret

Vi vill börja med att tacka Per- Anders Larsson för inlägget och många bra tankar. Att väcka respons var ett av syftena med artikeln. Det är sant att vi, till skillnad från Per-Anders, tror att det underlättar förbättringsarbetet att ha något man kan mäta och jämföra över tid, vilket är syftet med poängsättningen. Precis som Per-Anders skriver är syftet INTE att räkna ihop dem som vid tiokamp utan att identifiera enskilda variabler där kliniken ligger mycket minus, försöka hitta orsaker, göra förändringar och jämföra mot kommande år. Antal millimeter, dagar och procent som efterfrågas kan utläsas inne i rapporten.